Varför behöver hjärnan stunder utan intryck?

Det korta svaret

Vår uppmärksamhet är inte obegränsad.

När vi snabbt växlar mellan uppgifter kan en del av tankarna stanna kvar i det vi nyss gjorde, särskilt när uppgiften inte känns avslutad. Det brukar inom forskningen beskrivas som attention residue, eller kvarvarande uppmärksamhet.

Även en notis som vi inte svarar på kan dra en del av uppmärksamheten från det vi håller på med.

Korta stunder med färre krav kan därför skapa en tydligare övergång mellan aktiviteter. Det betyder inte att några minuters tystnad automatiskt återställer hjärnan eller förbättrar minnet.

En paus kan ändå vara värdefull just för att den tillfälligt inte tillför ännu en sak att reagera på.

Vad menas med färre intryck?

Det är nästan omöjligt att vara helt utan sinnesintryck.

Vi hör ljud, känner kroppen, ser ljus och får spontana tankar även när vi sitter stilla. En stund utan intryck betyder därför inte total tystnad eller ett tomt medvetande.

Det betyder snarare en stund utan ett ständigt inflöde av:

• nya meddelanden
• korta videor och bilder
• snabba val
• flera samtidiga samtal
• växling mellan uppgifter
• innehåll som kräver en reaktion
• ljud och information som konkurrerar om uppmärksamheten

Det kan vara några minuter på en stol utan telefonen, en promenad utan hörlurar eller övergången mellan två aktiviteter utan att direkt fylla tiden med något nytt.

Varför blir vi mentalt trötta?

Mental trötthet behöver inte kännas som vanlig sömnighet.

Den kan visa sig genom att det blir svårare att hålla kvar uppmärksamheten, att tankarna lättare glider iväg eller att enkla uppgifter plötsligt känns ovanligt motiga.

Fortsatt mental ansträngning kan påverka hur vi riktar och upprätthåller uppmärksamheten. Det betyder inte att all vardaglig trötthet har samma orsak, men det hjälper till att förklara varför huvudet kan kännas trött även efter en dag då kroppen inte har arbetat särskilt hårt.

Man kan alltså ha suttit stilla en stor del av dagen och ändå känna att uppmärksamheten har varit i rörelse nästan hela tiden.

Hjärnan gör inte allt samtidigt

Det vi i vardagen kallar multitasking är ofta en snabb växling mellan olika uppgifter.

Du skriver ett mejl, ser en notis, läser meddelandet, återvänder till mejlet och försöker hitta tillbaka till meningen du höll på med.

Varje avbrott kan vara litet. Men övergången kräver att uppmärksamheten flyttas och att sammanhanget i den tidigare uppgiften byggs upp igen.

När en uppgift lämnas ofärdig kan en del av tankarna också stanna kvar där, trots att du redan har börjat med nästa sak.

Det kan bidra till att en splittrad dag känns mer ansträngande än en dag med färre men längre perioder av koncentration.

Notiser och avbrott

Det är lätt att tänka att en notis inte spelar någon roll så länge vi inte öppnar den.

Men signalen kan ändå dra till sig uppmärksamheten. En del av oss börjar kanske fundera över vem som skrev, vad meddelandet gäller eller om något behöver göras.

Avbrottet kan alltså börja redan innan vi har bestämt oss för att titta.

Effekten är inte lika stor för alla och varje notis förstör förstås inte koncentrationen. Men många små signaler under en dag kan skapa fler övergångar än vi själva lägger märke till.

Är det vila att scrolla?

Det beror på vad vi menar med vila.

Att scrolla kan kännas lättare än att arbeta, städa eller fatta beslut. Det kan vara underhållande och ge en tydlig paus från aktiviteten man nyss höll på med.

Samtidigt fortsätter hjärnan att ta emot nytt innehåll:

• ansikten
• rubriker
• ljud
• åsikter
• reklam
• nya val om vad som ska ses härnäst

Att scrolla kan alltså vara en paus från arbetet utan att nödvändigtvis vara en paus från nya intryck.

Det betyder inte att sociala medier är dåliga eller att varje paus måste ske utan telefon. Frågan är snarare vad du behöver just då.

Ibland vill vi ha underhållning. Ibland vill vi prata med någon. Ibland behöver vi bara några minuter då inget nytt kräver ett svar.

Vad händer under stilla vila?

När man sitter stilla och inte arbetar med en ny uppgift slutar hjärnan inte att vara aktiv.

Tankar, minnen och kroppsliga förnimmelser fortsätter att komma och gå.

Forskning om så kallad stilla vaken vila har i vissa studier sett att nya minnen störs mindre när de inte omedelbart följs av ytterligare information.

Andra studier har inte funnit samma tydliga fördel när tyst vila jämförts med exempelvis sociala medier eller andra aktiviteter i mer vardagsnära situationer.

Det mest rättvisande är därför inte att säga att tystnad automatiskt förbättrar minnet.

Däremot kan en stund utan nytt innehåll innebära mindre konkurrens från nästa informationsflöde.

Måste det vara tyst?

Nej. En paus behöver inte ske i total tystnad.

Det kan vara viktigare hur mycket miljön kräver av dig.

Ett jämnt bakgrundsljud, stillsam musik eller naturljud kan kännas mindre krävande än samtal, notiser och innehåll som hela tiden förändras.

För vissa människor är tystnad behaglig. För andra kan ett lugnt och välbekant ljud göra det enklare att komma till ro.

Det finns ingen ljudmiljö som passar alla.

Varför är det svårt att göra ingenting?

När nästan varje tom stund vanligtvis fylls med telefonen kan stillhet kännas ovan.

Det kan börja klia i handen efter något att öppna. Tankar som tidigare hållits undan kan bli tydligare. Man kan känna sig rastlös, uttråkad eller osäker på vad pausen egentligen ska leda till.

Det betyder inte att pausen misslyckas.

En stund med färre intryck behöver inte omedelbart kännas behaglig för att vara en verklig förändring från det vanliga tempot.

Det kan räcka att låta stunden vara enkel, utan att försöka nå ett särskilt tillstånd.

Små pauser behöver inte vara perfekta

En paus behöver inte innebära en halvtimme av fullständig tystnad.

Forskning om korta pauser visar varierande resultat. I vissa situationer kan mikropauser hjälpa människor att återfå en del upplevd energi eller minska känslan av fortsatt belastning.

I andra situationer syns ingen tydlig omedelbar effekt.

En paus behöver därför inte skapa en dramatisk känsla av återställning. Den kan helt enkelt bryta en lång period av obruten aktivitet.

Fem sätt att skapa mindre inflöde

Vila utan prestation

Vila är inte alltid samma sak som återhämtning

Att inte arbeta betyder inte automatiskt att uppmärksamheten vilar.

En kväll med flera skärmar, parallella konversationer och ständiga avbrott kan vara fri från arbetsuppgifter men ändå fylld av nya signaler.

Samtidigt är inte all stimulans negativ.

Ett engagerande samtal, en film, musik eller ett spel kan ge glädje och vara precis det man behöver.

Skillnaden ligger inte mellan att stimulans är fel och tystnad är rätt. Skillnaden ligger ofta mellan att aktivt välja ett innehåll och att aldrig få en paus från nästa impuls.

När pausen inte behöver ha ett syfte

Mycket av vårt välmående beskrivs i dag i termer av optimering.

Vi ska sova rätt, andas rätt, återhämta oss effektivt och använda varje ledig minut på bästa sätt. Då kan även stillheten bli ännu en uppgift att lyckas med.

En stund utan nya intryck behöver inte motiveras med att du ska bli mer produktiv efteråt.

Den kan få finnas därför att det är skönt att inte hela tiden behöva svara, välja, bedöma eller fortsätta.

Vanliga frågor

En paus från nästa sak

På Solportalen är atmosfären en viktig del av helheten.

Ljuset, musiken, rummen och övergången från stadens tempo skapar en tydlig känsla av att kliva in i en annan miljö. Läs mer om Solportalen och platsen.

Det betyder inte att varje besök måste bli en särskild återhämtningsmetod.

Ibland kan värdet helt enkelt ligga i att under en stund inte behöva gå vidare till nästa meddelande, nästa uppgift eller nästa beslut.

• Se våra olika upplevelser
• Upptäck atmosfären på Solportalen
• Kontakta oss